20 november en dag att minnas….

…..eller inte. Vilken skitdag. Har gråtit igen, vilket jag har gjort nästan varje dag senaste veckan. Vi kan inte prata med varandra, blir bara osams. Det skär som knivar i mitt hjärta att han inte ens vill försöka lösa det här. Då känner man sig extra oälskad och oomtyckt. Fet, ful och oälskbar, det vore något att skriva i sitt kärleks CV.

Både han och jag behöver hjälp, nu blir det nog på var sitt håll, eller jag blir nog på mitt håll och han kommer bara att fortsätta som vanligt.

Jag gråter över det som kunde ha varit, det som borde ha blivit men som aldrig blev. Jag känner ilska över det som blev istället. Jag skyller på Y och jag skyller på mig själv för att jag inte tog tag i detta tidigare. Jag känner mig utnyttjad, lurad och kränkt. Jag känner mig lurad på livet!

Fan, vill inte mer, orkade inte mer, vill bara försvinna.

Jag älskar iallafall min Påse, så mkt att hjärtat vill brista och snart ska vi även krossa hennes lilla oskyldiga hjärta.

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu